Vikten av att ha en Göran vid bordet

(Text tidigare publicerad under vinjett "Mötescoachen" i magasinet Kick Off #12 2016, se pdf.)

Jag var häromveckan inbjuden till en kund som ville diskutera ett möte de eventuellt ska hålla under våren. Förutom tre från kunden och mig själv hade vi en Göran vid bordet, en senior rådgivare som visade sig ha gott om både engagemang och åsikter.

Mötet blev lite av en tennismatch där varje förslag ledde till livliga diskussioner om vad som var viktigt på riktigt. Efter dryga timmen var vi klara, överens om att vi skulle göra något helt annat än någon av oss hade tänkt från början. När man på det här sättet lämnar med en idé som ingen hade med sig dit är det ett kvitto på att mötet varit lyckat.

Emma Stenström på Handels pratar om vikten av mångfald, att först när exempelvis en ingenjör, ekonom och cirkusartist börjar diskutera en utmaning så kan helt nya lösningar uppstå. Så länge det är tre ingenjörer, fyra ekonomer eller för den delen fem cirkusartister vid bordet kommer bara gamla, redan kända lösningar att diskuteras.

Ibland kallas det tvärvetenskapliga möten, exempelvis TED som sedan 1984 är en årligen återkommande konferens inom teknik, underhållning och design och där biljetterna kostar från 80 000 kronor och uppåt.

Andra gånger pratar man om triple helix. Det handlar om samma princip om mångfald, men här om att först när representanter för akademi, näringsliv och samhälle hamnar vid samma bord kan helt nya lösningar uppstå.

När frågan om bordsplacering av deltagare vid konferenser kommer upp är det vanligaste att man låter de från samma bransch sitta tillsammans, exempelvis alla fastighetsägare. Har man tur får de en Göran vid bordet, men mer troligt blir det ett ljummet samtal om hur lite de andra begriper om den här branschens speciella utmaningar. Det kanske låter bekant.

En av alla känslor jag upplevde vid mitt möte med Göran vid bordet var frustration. Inte bra nog, sade en Göran. Men hur ska man då, frågade någon. Inte vet väl jag, muttrade en Göran. Men vi måste komma vidare, kommenterade någon. Jo men det måste väl för fanken vara bra också, replikerade en Göran. Så där höll det på medan våra hjärnor utmanades till sitt max.

Trötta i hjärna och nacke var det till sist dags att summera, för att kunna ta beslut om det där större mötet i vår. Mitt viktigaste inspel var att vi måste ha en Göran vid varje bord också under vårmötet, alltså en som ifrågasätter till och med det som av någon annan presenteras som en absolut sanning.

Oavsett om vi kallar det tvärvetenskapligt, triple helix eller mångfald är poängen att det är först när olika material nöts mot varandra som energi uppstår. Vid möten är deltagare materialen och det är snarare en fråga om personlighet än attribut som kön, ålder eller färg på materialen som spelar roll. Alltså VEM snarare än VAD hen är.

Motsatsen till mångfald är enfald. Att göra bordsplacering av mötesdeltagare baserat på personlighet är ibland inte praktiskt möjligt. Det näst bästa är då att blanda friskt mellan kön, åldrar, yrken och annat då det minskar risken för enfald. Minst bra är att låta folk placera sig fritt, något som nästan alltid leder till enfald och därmed idéfattigdom vid borden.

Vi bör alltså sträva efter att alltid ha en Göran vid bordet. Inte för att han många gånger är en medelålders vit man, utan för att det är någon som gillar diskussion och att se den magi som uppstår när åsikter nöts mot varandra. En Göran kan alltså lika bra vara en Kerstin, en Hamid eller en … Ibland är jag en Göran. Är du?

Jörgen Dyssvold driver mötesbyrån Herr Omar. Han är mötesstrateg/-designer med nära 20 år i branschen, bland annat som mötesexpert inom Regeringskansliet där han utvecklade och genomförde större möten för närings- och utrikesdepartementet.

MotescoachenJorgen Dyssvold