Framtidens lärande är upplevelsebaserat
I upplevelsebaserat lärande kombineras teoretisk kunskap med praktiska erfarenheter för att lära nytt. Det låter kanske komplicerat, men faktum är att man genom metoder som rollspel och träning på verklighetsbaserade utmaningar ger sina deltagare en helt ny upplevelse. Förmågan att absorbera och kunna använda ny kunskap förbättras avsevärt. Och många gånger är ju det syftet med ett event – det vill säga att sprida kunskap.
Du kan inte lära dig köra bil genom att enbart sitta i skolbänken.
Upplevelsebaserat lärande är en metod där deltagare får lära sig nya saker och utveckla förmågor genom att vara aktivt engagerade. Det sker genom att deltagarna får göra saker och interagera med verkligheten eller fiktiva situationer – enskilt eller i grupp. Det är ett alternativ till det mer traditionella eventet där deltagarna får titta och lyssna på presentationer, samtidigt som de förväntas memorera det som presenteras.
Ökat fokus på förmågor, inte bara kunskap.
Idag har allt fler organisationer börjat ägna sig åt så kallad ”skilling”, där fokus ligger på att medarbetare ska få praktiska färdigheter och inte bara teoretiska kunskaper. För att ge deltagarna nya eller förbättrade förmågor är upplevelsebaserat lärande en utmärkt metod. Detta genom att man kan kombinera teoripass med reflektionsövningar och inslag där deltagarna får prova på vad de lärt sig – genom att exempelvis lösa fiktiva utmaningar eller spela rollspel.
Fyra steg som leder till nya eller förbättrade förmågor.
Forskning visar att vi lär oss mer när vi har fått ägna oss åt upplevelsebaserat lärande. Det beror på hur vårt lärande fungerar och den så kallade lärloopen, även känd som Kolbs lärcykel. Den beskriver hur vi kan skaffa oss nya kunskaper och färdigheter genom ett erfarenhetsbaserat lärande i fyra steg.
Upplevelse: Det tillfälle då vi får ta del av, titta och lyssna, eller själva delta i en aktivitet.
Reflektion: När vi, under tiden och efteråt, reflekterar över det som vi upplever. Det gör vi för att försöka förstå, analysera samt sortera upp alla intryck och all information.
Konceptualisering: När det är sorterat och analyserat försöker vi översätta teorierna till olika koncept och minnesregler samt föreställa oss hur dessa skulle kunna användas i verkliga situationer.
Experimenterande: Slutligen så börjar vi prova på och tillämpa de nya eller uppdaterade koncepten i verkligheten, samtidigt som vi utvärderar om det fungerar och om de ger oss önskade effekter och resultat.
I traditionellt lärande lägger man ansvaret för alla stegen utom det första på deltagarna. I upplevelsebaserat lärande hjälper man till också med steg två och tre, vilket ger betydligt bättre resultat. Deltagarna får på så sätt tanke- och arbetssätt som de direkt kan börja experimentera med och dra nytta av i sin egen vardag.
Det kan vara scenariobaserade spel med fiktiva situationer.
Ett exempel på upplevelsebaserat lärande är affärsspel eller träningspass där deltagarna får leda ett fiktivt företag, ett land, en avdelning eller liknande. Detta för att lära sig mer om ekonomi, ledarskap och beslutsfattande. Deltagarna får sedan hantera realistiska utmaningar och situationer där de måste fatta beslut som påverkar utfallet av spelet. Gärna kopplat till organisationens egna utmaningar. Metoden ger dem en djupare förståelse för olika teorier och modeller som de fått lära sig.
Det bidrar till att deltagarna kan, men också vill och vågar.
Den största vinsten med upplevelsebaserat lärande är att det bidrar till ett ökat engagemang och motivation bland deltagarna. När de är fysiskt och mentalt involverade i lärandeprocessen förbättras deras förmåga att absorbera och behålla information. Det bidrar också till att utveckla kritiskt tänkande och problemlösning, genom att deltagarna kan ställas inför realistiska scenarion som kräver ett snabbt och aktivt beslutsfattande.
Dessutom bidrar metoden till utveckling av personliga och sociala färdigheter, exempelvis kommunikation, samarbete och självkontroll, som kan vara till nytta i både personliga och professionella sammanhang.
Fem tips på hur du kan jobba med upplevelsebaserat lärande på arbetsplatsen:
Börja i liten skala: Introducera upplevelsebaserade element i dina befintliga möten eller utbildningspass. Det kan exempelvis vara att du beskriver en fiktiv, men realistisk situation som har uppstått, och som deltagarna sedan får lösa i par eller mindre grupper.
Använd verkliga case: Låt medarbetare jobba med att lösa realistiska och jobbrelaterade problem som har inträffat på riktigt.
Rollspel: Använd rollspel för att låta deltagarna träna på att utöva moment inom exempelvis kundservice, förhandlingar eller liknande.
Feedbacksessioner: Inkludera regelbunden och konstruktiv feedback, i båda riktningar, som en del av en lärandeprocess.
Reflektion: Uppmuntra till och avsätt tid för reflektion efter varje aktivitet. Det förstärker det som deltagarna lärt sig samt ökar chansen att de sedan kan tillämpa det i framtida och verkliga situationer.
Till sist: några tips för dig som vill få mer inspiration i ämnet!
Unlearn everything you’ve learned about learning, videoföreläsning med Benedict Carey
Studieteknik - din guide till framgångsrika studier, av Niklas Ericsson
Leadership and the New Science, av Margaret J Wheatley