Många vill, men kan inte bidra. Exempelvis saknas det mottagare som klarar av att ta emot donerad mat. Lagstiftning, utbildning och beteendedesign kan också göra stor skillnad. Butiker bör göra sina kortdatum-avdelningar snyggare och smartare, och restauranger kan bidra genom att köpa mer saker med kort datum eller som inte beräknas gå åt på vanliga sätt. Det var några av många slutsatser från Bentigo Måltidsministeriets samtal på tema svinnsmart.

I det fjärde avsnittet av Bentigo Måltidsministeriet diskuterade vi hur vi kan bli mer svinnsmarta. Det genom ett nytt samtal i sällskapsspelsformat som den här gången ägde rum hos och i samarbete med K-märkt, som bjöd på läckra svinnsnittar och restbullar att ta med hem. Vi vill rikta ett stort tack till K-märkt för deras generösa värdskap.

I samtalet deltog Anita Cedergren Karma, Elin Fogelström ICA, Emily Grabe, Isabel Wahlgren, Anne-Charlotte Holmlöv, samtliga från Foodoki, Lena Schröder, Mashie, Jens Dolk och Hanna Normark från K-Märkt, Karin Fritz projektledare för regeringsuppdraget minskat matsvinn, Livsmedelsverket, Ingrid Strid, matsvinnsforskare Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Mårten Thorslund Föreningen Matsvinnet och Julia Marcopoulos, AGFO. Samtalet leddes av Anna Norell Bergendahl som är specialiserad på mat- och måltidstrender hos Augur och eventet dokumenterades av Jörgen Dyssvold och Sandra Wiaderny från Bentigo.

För att göra samhället mer hållbart behöver vi minska matsvinnet. Det handlar om att produktion och transporter av mat som aldrig konsumeras skapar onödiga klimatavtryck, men också om att maten måste räcka till fler.

En tredjedel av all mat som produceras slängs. Det visar bland annat en rapport gjord 2018 av Boston Consulting Group. Den visar också att matsvinnet kommer att fortsätta att öka, främst i utvecklingsländerna. Det här trots att FN:s globala mål är att världens länder tillsammans ska halvera matsvinnet innan 2030. Och samtidigt som en tredjedel av all mat slängs är det också 800 miljoner människor som går hungriga, enligt FN-organet FAO.

I Sverige slänger en familj på fyra personer cirka ett kilo matavfall per dag, enligt Naturvårdsverket. Det som slängs kan delas upp i två delar, matavfall och matsvinn. Med matsvinn menas livsmedel som hade kunnat ätas eller säljas om det hanterats annorlunda. Matavfall är till skillnad från svinnet det som uppstår när man rensar eller förbereder maten, till exempel äppelskrutt, bananskal, ben, äggskal och liknande.

Samtalet om Svinnsmart inleddes med en spaning som handlade om den franska matsvinnslagen. Det franska parlamentet var först i världen med att 2016 införa förbud för matbutiker att slänga livsmedel innan de passerat sitt bäst före-datum. Den osålda maten ska istället ges till behövande och butiker som bryter mot lagen riskerar dryga böter. Lagen har mötts av stor entusiasm, för dess nytta för utsatta grupper och miljön. Matbanker och välgörenhetsorganisationer hämtar donerad mat hos butiker och delar sedan ut den till behövande och härbärgen.

Vi frågade gruppen om Sverige borde införa en matsvinnslag och hur den i så fall borde utformas?

I stort sett alla var positiva till en svensk matsvinnslag. En tyckte dock att aktörerna borde kunna lösa detta själva genom att kanske gå ihop om en gemensam policy. Ingen vill ju egentligen slänga mat eftersom det innebär onödiga merkostnader för alla. Det finns redan idag goda exempel, exempelvis Lidl som ihop med Fazer Bröd har utvecklat nya system för att hantera brödreturer.

De som var med från producent- och butikssidan berättade att det är enorma logistikutmaningar förknippat med att skänka bort mat. Mest handlar det om att det finns för få som kan ta emot det man vill skänka. Exempelvis saknar boenden och andra stora kylar och frysar som gör att ingen vill ta emot pallvis av kyl- eller frysvaror. De flesta som tar emot donerad mat idag vill bara ha kolonialvaror (varor som kan förvaras i rumstemperatur).

För att få ett fungerande system på riktigt behövs det därför, förutom en lag, också incitament som kan skapa fler och nya typer av mottagare. Kanske en typ av sociala grossister som kan ta emot större partier och sedan fördela ut i mindre partier till boenden med flera? Gruppen var eniga om att initiativ till både lagstiftning och incitament för att få fram fler mottagare måste komma från politiken. De får heller inte låta sig skrämmas av att det finns betydande utmaningar och motstånd, utan måste ändå ha modet att lägga fram skarpa förslag.

Det behövs också fler satsningar på att utbilda konsumenter och göra dem medvetna om hur mycket de faktiskt kan bidra. Mycket av matsvinnet beror också på beteenden som man kan jobba med design för att förändra. Exempelvis kan en frukt och grönt-avdelning ha mindre montrar där man kan lägga ut mindre åt gången, för att minska det som blir dåligt av temperatur eller hantering. Men man bör inte bara göra ändringarna. Det är minst lika viktigt att under en övergångsperiod berätta vad man gjort och varför.

”Jag tycker ibland det är skämmigt att stå och rota i kyldisken med ”kort datum produkter”

Gruppen fick sedan ta ställning till ett påstående. Frågan var om man tycker det är skämmigt att stå och plocka bland varorna med kort datum, de som ofta ligger blandade i ett hörn av en kyldisk. Det var bara en som höll med om det, men flera erkände att de tyckt det fram till ganska nyligen.

En menade att det är skämmigt att vara snål, men status att vara smart. Butikerna borde därför ändra så att det som idag uppfattas som ”en avdelning för snåla” blir ”en avdelning för smarta”, tillsammans med uppmaningar om att ”rädda mat och bli en miljöhjälte”.

Snyggare och smartare kortdatum-avdelningar

Några förslag från deltagarna på hur det skulle kunna gå till var att göra en snyggare och mer stylad avdelning för kortdatum-varorna. Butiker skulle också kunna ge dubbla kundkorts-poäng för de som handlar dem. Man skulle också kunna ge tips på vad produkterna kan användas till eller exempelvis berätta att de kan frysas in, konserveras och annat.

Idag är det många som handlar kylda kortdatum-varor och slänger dem i frysen så fort de kommer hem. Butiker kan och får själva under vissa villkor frysa in varor som närmar sig sitt bäst före-datum, men inte de som passerat sista förbrukningsdag. Några av deltagarna saknade smartare förpackningar för frysta livsmedel, exempelvis en köttfärsförpackning som i likhet med fryst lax är uppdelad i mindre portioner så att man kan ta fram mindre åt gången.

En av de största utmaningarna för handeln ligger i att EAN-koden idag inte är kopplad till datuminformation. Om man löste det så skulle man automatiskt kunna justera priser nedåt när en produkt närmar sig sitt slutdatum. Handscanners, som de flesta ju redan använder, skulle ge snabb och korrekt information om hur mycket en produkt kostar just då.

Kartlägg svinnresan

Många kunder är idag inte medvetna om att de räddar mat. Handeln skulle kunna bli bättre på att skapa kommunikation i butiken som skapar medvetenhet om vad som är smarta val. De skulle också kunna följa kundens ”svinnresa” på samma sätt som de redan följer kundresan, för att på så sätt få bättre kunskap om konsumenternas beteenden och nya idéer till hur de kan förändras.

En faktor som påverkar är också att många butiker hellre vill sälja varor till fullt än reducerat pris. I praktiken innebär det att de prioriterar att pusha för varor med långt datum framför nedsatta varor med kort datum. För att man som konsument på riktigt ska vilja handla varor med kort datum krävs också större rabatter, menade en deltagare. Många sätter idag ned varorna med 30% och det är för lite för att många ska vara beredda att köpa dem.

Handeln behöver också komma ihåg på att konsumenter har makt. Snart kommer det att finnas stora grupper av konsumenter som inte är beredda att handla i en butik som inte är klimatsmart och som jobbar aktivt för att fullt dugliga råvaror inte ska hamna bland soporna.

Happy Hour i matbutiker

Gruppen fick sedan ta del av ett exempel från Finland, där två butikskedjor infört Happy Hour. Precis som tidigare sätter de ned priset när bäst före-datum närmar sig. Men, på den dagen som produkterna går ut så säljs de med hela 60% rabatt under butikens sista öppettimmar. Flera av butikerna har genom det här konceptet lyckats minska sitt svinn till mer än hälften på bara några år. Gruppen tyckte att det här var ett mycket bra initiativ och som butiker även i Sverige borde ta efter.

En av deltagarna hade frågat sin son om han tyckte det var pinsamt att hon fokuserade så mycket på att rädda mat och handla saker med extrapris. Det tyckte han inte. Gruppen diskuterade kring att just barn kan vara viktiga opinionsbildare i sina familjer. Skolan, exempelvis genom skolbespisningen skulle kunna jobba mer för att göra barnen medvetna om hur man bättre kan ta vara på maten. Barnen kan på så sätt bli ambassadörer för att minska matsvinnet i deras hem.

Nästa påstående handlade om UFO. Det står för unidentified frozen objects, alltså saker i en frys som är svåra att identifiera vad de är. Frågan var om man själv hade såna UFO:n i sin frys. Hälften avslöjade att man hade det.

Några tips för att hantera det var att frysa in i glasburkar som gör det lättare att se vad de innehåller och att skriva på frystejp vad burkar och påsar innehåller. Någon hade som rutin att regelbundet frosta av frysen och då tina upp sina UFO:n. Så fort de tinat kan de identifieras och sedan lagas resträtter på, exempelvis pastasås eller gryta. En önskade sig en smart frys som kan identifiera maten åt henne.

Sociala grossister kan bidra till minskat matsvinn

Herr Omar

Sociala grossister kan bidra till minskat matsvinn

Bentigo startar världens första publika samtalsplats

Bentigo startar världens första publika samtalsplats

Herr Omar