Distribuerade upplevelser kan vara besöksnäringens framtid

Mest troligt är det en helt ny värld som väntar oss alla efter pandemin. För besöksnäringen och upplevelseindustrin kommer det bli extra tydligt. Men en kris innebär i regel lika mycket möjligheter som utmaningar. Många har redan visat stort prov på kreativitet och fått kvitto på att det lönar sig. För den som kan och orkar ställa om väntar en ljus framtid. Distribuerade upplevelser som konsumeras i människors hem, på arbetsplatser, eller på restauranger och barer som blir publika vardagsrum. Det är bara en av alla möjligheter som väntar.

–

Få branscher har tagit så mycket stryk av pandemin som besöksnäringen. Som del av den drabbades vi själva förra våren och gick på några dagar från över hundra till nära noll uppdrag. Efter att ha stirrat in i väggen ett par veckor bestämde vi oss för att lära oss mer om smittan och försöka förstå vilka konsekvenser den långsiktigt skulle få för vår bransch.

Vi insåg snabbt att den skulle pågå månader, inte veckor, och att kartan skulle ritas om totalt för hela besöksnäringen. Vi beslutade oss för att ställa om och lära oss göra digitala möten, trots att vi saknade kunder. Lösningen blev istället egna webbsända samtal, med branschkollegor och experter, där vi samlade in deras tankar om framtiden.

Insikterna från dessa plus en rad artiklar och undersökningar sammanfattades i specialrapporten Event Post Corona som vi släppte i april förra året. En månad senare lanserade vi den första eventbyrån som enbart gör event och möten för deltagare på distans. Båda visade sig vara lyckade drag och idag är orderböckerna fulla igen.

Ett år senare är det dags för en ny framtidsrapport, denna gång med fokus på besöksnäringen i stort och med tre gånger så många spaningar. Sammanställningen ger en ljus framtidsbild för alla gamla aktörer som har nyfikenhet, kreativitet och modet att ställa om, och för alla nya som garanterat kommer att ta plats på marknaden.

En sak är relativt säker: Inget kommer bli som vanligt igen, om man med vanligt menar så som världen såg ut före 2020. Det beror inte på pandemi eller restriktioner utan på att människor fått tid att fundera över livet. Det kommer leda till förändringar av värderingar och beteenden. Inte hos alla men tillräckligt många för att det ska bli en märkbar skillnad.

Innan pandemin ägnade vi oss åt en massa saker vi egentligen inte ville och som inte var bra för vare sig oss eller planeten. Mest av gammal vana och för att vi trodde det förväntades av oss. Vi tog oss sällan tid att reflektera utan sprang lydigt på. Så kom pandemin som en redig käpp i ekorrhjulet och satte stopp för närapå allt. Nu har vi fått ett år med gott om tid att fundera över vad som egentligen gör livet värt att leva.

”– Att behöva flyga runt halva världen för att delta i en konferens och såna där idiotier, såna saker kommer att falla bort, för nu har vi prövat på digitaliseringen, dess för- och dess nackdelar, helt ut.” Så svarade historikern Peter Englund när han i SVT:s Min sanning fick frågan om hur pandemin kommer att förändra samhället på lite längre sikt.

Digitalisering innebär sällan att vi slutar göra saker. Istället gör vi gamla saker på nya sätt, för att det blir möjligt. Istället för att återstarta sin gamla verksamhet eller att på samhällsnivå försöka rädda en hel besöksnäring gör man därför klokt i att ställa om till den post-pandemiska tillvaro som väntar. I stora drag lutar det åt att vi, mest troligt, kommer få se följande förändringar.

Besöksnäring, event och möten omvandlas till en ny upplevelseindustri.

Vi, Kairos Future och många med oss spår att vart tredje till vartannat möte, event, eller deltagande i ett, kommer ske på distans efter pandemin. Då handlar det om att kunna tjäna pengar på att göra distribuerade event och möten till större upplevelser snarare än att – som tidigare – ägna sig åt att erbjuda service till människor som reste till och deltog fysiskt i dem.

Tillsammans i mindre grupper istället för tiotusentals.

Alla som hävdar att människor längtar tillbaka till att göra saker tillsammans har rätt. Men när upplevelser och innehåll kan distribueras behöver inte alla ta sig till samma ställe för att ta del av dem. Istället kommer vi samlas lokalt eller regionalt för att delta på distans och ta del av distribuerade upplevelser i grupp – allt från kultur eller sport till rena kunskapsföreställningar. Det lilla är det nya stora.

Många event och möten kommer fortsätta genomföras men på nya sätt.

Tidigare reste tusentals skandinaver varje år till Texas för att delta i South by Southwest. När samma festival nu blir digitalt distribuerad kan tusentals skandinaver istället mötas i exempelvis Linköping för att ta del av den tillsammans där istället – i kombination med lokalproducerad mat och underhållning.

De arrangörer och destinationer som kommer lyckas bäst är de som förmår bli naven där distribuerade upplevelser produceras, eller hubbar där de konsumeras i större eller mindre grupper – ibland båda i kombination, så kallade hybrider.

Istället för att 30 000 delegater ska flyga till FN:s klimatkonferens COP26 i Glasgow i november skulle de kunna resa klimatsmart till den närmsta av ett hundratal regionala hubbar som är uppkopplade mot varandra. Det uteblivna flygandet skulle spara 3 300 ton koldioxidutsläpp – i volym motsvarande tre Globen, eller vad närmare 500 svenskar genererar tillsammans under ett helt år.

Konsumenterna är beredda betala för distribuerade upplevelser.

”– Det finns cirka 12 miljarder i köpkraft inom konsert-, event- och mötesindustrin som just nu inte går att konsumera.”. Det berättade Erik Ohlsson, vd för artistbyrån Jubel, i en intervju i december. Upplevelser och innehåll bör och behöver inte vara gratis bara för att de distribueras digitalt. De kommer ha en lägre prislapp men kompenseras av att mångdubbelt fler betalar för dem, om de är bra och upplevs leverera värde vill säga.

Delat är det nya egna.

Istället för att ha egna kontor kommer fler arbetsgivare ansluta sig till delade eller göra sina egna lokaler tillgängliga för fler. Timeshare är också en möjlighet för hotell och mötesanläggningar som kan låta bolag långtidshyra och profilera deras ”egna” hotell- och mötesrum, men ha en överenskommelse där man hyr ut dem till andra på tider då de inte används och sedan delar på vinsten av det.  

Människor vill fortsätta ha det bra men i högre grad där man är.

Innan pandemin bidrog privat tjänstesektor till mer än hälften av Sveriges BNP och nära hälften av alla jobb. Människors sug efter service och upplevelser har inte blivit mindre utan kommer snarare fortsätta öka. Dock kommer de konsumeras på andra platser – där vi möts lokalt eller regionalt, i mindre sällskap med nära och kära, eller på arbetsplatser. Restauranger kan bli publika vardagsrum där distribuerade upplevelser konsumeras i kombination med mat och dryck, eller så konsumeras de i hem och på arbetsplatser dit catering, service eller hela restaurangupplevelser levereras. 

Kreativast vinner.

Under coronakrisen har några entreprenörer i besöksnäringen klarat sig bättre än snittet. Så kommer det fortsätta också efter pandemin. De som är snabbast på att anpassa sig, sina produkter och tjänster efter den verklighet som råder, inte den man önskar, kommer vara vinnare. Att förstå att upplevelser kan vara distribuerade och tillhandahållas genom helt nya affärsmodeller är avgörande – i kombination med lite kreativitet och nyfikenhet.

På samhällsnivå bör stödsystemen anpassas så att de i högre grad gynnar de som ställt om eller börjat ställa om. Det är nämligen där vi har de nya tillväxtföretagen och våra nya stora arbetsgivare. Att en omställd besöksnäring dessutom blir mer hållbar för både människor och klimat kan vi se som en riktigt bra bonus.

Jörgen Dyssvold, eventdesigner, mötesproducent och omvärldsbevakare

Läs mer om Herr Omars rapport med trenderna som kommer sätta agendan för event, möten och besöksnäring de kommande åren på herromar.se/trender. Där kan du också anmäla dig för vårt månadsbrev med trendspaningar.